Carolliine

På den vita hyllan i köket står den gröna kaffeburken som jag fick av mormor,
den brukar jag öppna då och då för att titta och minnas. Burken är fylld med skrivna brev, kort, kuvert, små lappar och även hundratrettiotvå och femtio som hon smög ner i burken strax innan jag fick den.
I dag har det gått ett år, ett helt år sedan mormor gick bort, konstigt vad tiden går fort. Minns den dagen som om det vore i går och saknaden är fortfarande otroligt stor.